Inatt drömde jag

Inatt drömde jag att någon hade antecknat i minuter och sekunder hur mycket jag kommit för sent till olika möten och lektioner under en viss tid tillbaka. Det stod skrivet, nedtecknat på papper, dessa rader av siffror och jag vaknade orolig, full av skam och skuldkänslor. När jag insåg att det var en dröm pustade jag ut. Vad är det jag försöker komma undan med i min rebelliska attityd till Tiden? Detta tänker jag apropå Angelas inlägg om att bli vän med Tiden. Min relation till Tiden är nog som ett dåligt kärleksförhållande byggt på ömsesidig misstro och ambivalens. Jag kan komma i tid, precis som alla andra, men jag är oftast sen. Är det ett sätt att få andra att vänta på mig istället för tvärtom? Och är det isåfall ett tecken på osäkerhet?