Jag vill ha tips om nya bloggar

vad finns det för roliga bloggar därute, tipsa mig! Här är mina nya favoriter, Katrin för att hon skriver ärligt om himmel och helvete med småbarn och behov av egentid och träning och annat kul, Alex för att han är Alex, Amanda för att hon är Alex fru och verkar jättetrevlig, Denise för att hon är så imponerande busy, inte så jättekul blogg dock, Maja för att hon är Maja, Karin Jidhe för att hon är en riktig verklig kvinna med alla möjliga sidor, Blankens för hon är cool. Av alla dessa är nog Katrin min favorit för hon vågar skriva precis vad hon vill. Som Linna.

Vi bor i ett imponerande stort hus

men vi har inget rum till la luna och inget till nästa bebis. La luna sover i vår walk in closet. Det tycker barnvakterna är roligt. Första gången den nya barnvakten var här ringde hon mig mitt i bion och undrade var hon skulle lägga la luna. Undrar var vi ska lägga nästa bebis som kommer i maj, kan man bädda i jacuzzin?

Hos läkaren

Kontroll i vecka 25 och jag har till läkarens fasa gått upp till 67 kilo vilket betyder att jag sammanlagt gått upp elva kilo på sex månader. Jag tränar tre dagar i veckan och äter supernyttigt. I Sverige hade ingen höjt på ögonbrynen och jag kommer ändå att hårdträna med tränaren i höst så fort jag kan smyga in bebisen på gymets barnpassning. De ska vara sex mån men la luna var bara fyra och det var ingen som frågade om leg. Hos läkaren är jag panikslagen inför förlossningen och försöker lägga ner lagen:
-Jag vill ha en naturlig födsel och jag tänker inte ligga på rygg. Läkaren tittar på mig och suckar och hon är redan så trött på att jag har mina egna regler och jag har blivit tvingad att skriva på papper som intygar att jag själv valt att tacka nej till alla dessa tester man erbjuds när man är gammal. Hon säger:
- Det är lättare för läkaren om du ligger på rygg. Jaha det blir en kamp alltså. Sedan säger jag:- Det kan inte vara några manliga läkare där. Hon ser chockad ut och säger syrligt: - Så om en manlig läkare har skift så vill du inte föda då?
-No thank you.
Hon skriver i sitt block säkert galning freak hippie och jag reser mig upp och hon säger: -Ta nu de där testerna nästa vecka och vi rekommenderar verkligen influensa sprutan.
-Influensa? Jag ska föda i maj! I Kalifornien!
Och jag tänker att nästa gång ska jag vägra att väga mig.

Trött

Tre och en halv månad kvar på den här fjärde och sista graviditeten och imorgon fyller la luna ett år. Maken har åkt till San Fransisco på basketmatch med Il Capitano och mini- Gaia och jag har lämnat la luna hemma med barnvakten och sitter på ett fullsmockat bokhandelscafe och bara andas. Med tredje barnet kom insikten att jag måste ha tid för mig själv för att orka ta hand om andra. Vi ska fortsätta bo i USA ett tag till vilket betyder att jag i vanlig ordning precis som när mina stora barn var små kommer att vara hemma i flera år i sträck. Mina barnvakter som känner la luna från gymet där de passar henne i lekrummet tre förmiddagar i veckan när jag sliter med tränaren och ignorerar att folk glor på min mage, dessa barnvakter kommer med glädje hem och passar la luna när jag behöver andas eller om maken och jag vill gå ut. Vilken livlina! Tänk om jag haft den möjligheten när de stora barnen var små, då hade jag varit en mycket lugnare och tålmodigare mamma!

Hjälp

Jag har fått mina onsdagar, mina onsdagar till att skriva, och jag tror inte jag har varit så lycklig över nåt på länge.

Field trip

På morgonen anländer jag till Il Capitanos skola för att delta i field trip till ett museum, jag ska hjälpa till att skjutsa och övervaka besöket tillsammans med läraren och några andra föräldrar. Min son är nervös och säger till mig på svenska så ingen hör, Kan du försöka att inte vara pinsam nu mamma. Jag skrattar och säger Vad menar du, alltså inte prata bara ignoréra dig, låtsas som att jag inte känner dig, och han svarar Ja det vore helt perfekt, tack. På kvällen berättar jag det för min man när vi går på restaurant med barnen och han frågar Il Capitano, Men jag då, är jag lika pinsam, och Il Capitano suckar och säger Herregud du är ju ännu värre, man vet aldrig vad som ska hända. Och Mini-Gaia, som bara är nio, hon fattar ingenting alls.

You pick one person

and you make it work! Så sa någon en gång om äktenskapet. Jag frågade min man om vårt förhållande kommer att lugna ned sig, bli mer harmoniskt, stillsamt med tiden och han sa nej, med oss två tillsammans kommer det alltid att vara ett visst mått av...icke-lugn, av bråk. Det var lite disappointing att han sa så men ändå sporrande på nåt vis, för då är det ju upp till oss att anstränga oss ännu mer, allt vad vi kan, för att jobba emot det där temperamentet som vi båda har, och skapa den där harmonin som i alla fall jag drömmer om. Som jag liksom alltid tror att alla andra har...

this

This, I know I can do.

Khemiri

På nyårsdagen läser jag en rykande färsk novell av Jonas Hassen Khemiri, en av mina favoritförfattare, och jag blir helt tagen och tänker att jag kan aldrig skriva nåt lika bra eller kanske jag vill och hoppas det och jag minns den julen kan det vara tre år sedan när jag fick hans nya roman, Montecore, och jag sträckläste den på kanske två dagar och den var så himla bra och den fick mig att gråta.