lördag 14 mars 2009
På barrikaderna
Håller fullständigt med Katerina Janouch om detta, att det är barrikaddags mot hemmafru-kulten som lever sitt liv bland annat genom den extrema inredningsfacismen som pågår i vår generation. What's up, people? Har ni inget bättre för er? Man ska vara perfekt på alla fronter, hur ska man hinna jobba, tänka, utvecklas intellektuellt och känslomässigt om man samtidigt ska tänka på fucking gardiner? Det är trettio år sedan våra mödrar skrek Vi måste höja våra röster för att höras! på sjuttiotalet och vi är tillbaks på ruta ett. Det är helt omöjligt att hitta några kläder utan katter och prinsessor och i någon annan färg än rosa till min dotter som hatar rosa, och längtar efter grönt och brunt men affärerna har bestämt att flickor ska glittra och pojkar ska trivas i eldsflammor (över min döda kropp att jag klär min son i batman och spiderman, är vi köpta av hollywood? tydligen). Man skulle kunna tro att vi lever i Hitler-Tyskland, likriktigheten är total och obönhörligt oundviklig. Hur är det tänkt att de ska bli feminister på det här viset???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Först måste jag säga att eftersom jag är kille så kan det hända att ja inte har den minsta aning om hur det är att leva som tjej idag. Eftersom jag inte kan ha någon förståelse för hur det är att vara tjej kanske vissa tycker att jag inte heller har någon ”rätt” att kommentera detta inlägg.
SvaraRaderaJag vill verkligen inte bråka, och jag vet att det kryllar av mansgrisar som tycker det är kul att vissa sitt hat mot feminister och har den typiska ”kvinnan vid spisen” uppfattningen.
Nu när jag har fått sagt detta hoppas jag att min kommentar inte skall framstå som lika hatisk.
Det jag i grund och botten vill är att förstå det feministiska tänket.
Att jämföra dagens samhälle med Hitler-Tysklan är väll ändå att ta i.
Varför klagas det med sådant hat mot dessa stereotyper att killar har blåa byxor och tjejer rosa. Det finns väll ingen lag som säger att killar MÅSTE leka med bilar och tjejer med dockor?
De är väll upp till var och en hur man klär sitt barn, och om man anser att samhället inte låter oss ta egna val så har man förmodligen bara dåligt självförtroende.
Såg ett program där man interviuvade några pojkar på ett dagis. Frågan man ställde var vad de ville ha i födelsedags present. De flesta svar man fick var i still med, bilar, traktorer, lego…ja alla dessa typiska ”kill saker”
Om nu en förälder väljer att köpa en bil till sin pojke, betyder inte det att den föräldern är ”köpt av hollywood” kanske ville pojken ha en bil, och hur kan de vara farligt?
Jag älskar människor som respekterar andra, som låter var och en leva som han/hon vill, så länge man inte skadar någon annan.
Hitler hade inte den respekten.
Har feminister det?
Tack för din kommentar Joacim och det är ju hemskt egentligen att du som man ska känna att du behöver inleda din kommentar med ett långt försvarstal, men fint av dig ändå. Jo det är självklart käpprätt åt helvete att jämföra genusproblematiken med Hitler-Tyskland, ni måste förstå att bloggen är ett forum för kreativt skrivande och inte ett forum för välformulerade vetenskapliga artiklar, d v s överdrifterna och ironin är starka drivkrafter. MEN faktum kvarstår att det man tror att man gör, väljer själv vad ens barn ska ta på sig är faktiskt inte så lätt när det kommersiella klädutbudet i affärerna är så likriktat att det knappt är möjligt att bryta genus-stereotypa mönster fastän man vill. Jag tror att många med mig vill bryta dessa mönster och då blir man frustrerad när det är så svårt till och med när det gäller en sån liten grej som barnkläder, liten men ändock viktig, i sin litenhet. Fortsätt läs och kommentera mera, Joacim, toppen att du vill förstå det feministiska tänket. Det handlar i korthet om attt det finns mönster, vi inte tänker på, och barnkläder är ett sånt exempel jag ville belysa här.
SvaraRaderaJag vill bara förtydliga att mitt inlägg naturligtvis inte handlar om att döma enskilda människor som har satt spiderman-kläder på sina barn, utan systemet som formar den här likriktigheten genom det begränsade och stereotypa utbudet i affärerna, i samhället. Men det är väl ganska självklart?
SvaraRaderaJag tror denna nya "blogg värld" kommer förändra världen.
SvaraRaderaDet ligger nog mycket missförstånd bakom de feministiska fördomar som finns.
Att läsa din blogg har redan fått mig att ändra uppfattning och förstå bättre.
Kanske att fler och fler gör detta, och det kommer inte dröja länge innan det patriarkiska samhället försvinner.
Underbart!
SvaraRadera