Idag gäller det

Idag är deadline och jag vaknar tidigt och barnen är redan vakna för nu med de nya rutinerna, det vill säga att jag lägger mig vid midnatt och barnen lägger sig vid barntid istället för som tidigare vid normal (inte som mina tider då) vuxentid, har vi blivit så otroligt pigga och utvilade och dottern sitter i köket och ritar och sonen läser och erbjuder sig att följa sin syster till skolan och alla är plötsligt så himla sunda och lyckliga och jag skriver så att det flödar av het energi över tangenterna och jag har redan skrivit allting för hand och jag tar paus en gång i timmen och dansar runt i huset och idag ska det skickas in och sedan är det yoga och kanske stress-kurs om jag hinner men det blir kanske för stressigt och igår var vi på polisen och skaffade pass till mina barn och sedan bokade vi tågbiljetter till Kastrup för i sommar ska vi till Italien och jag känner spänningen i hela kroppen och igår sa terapeuten att "Nästa man du träffar kommer att bli helt annorlunda, helt annorlunda mot dem du har träffat tidigare". Jag vet inte exakt vad han menar men jag känner att han har rätt och det låter hoppfullt och ibland vet jag precis hur det kommer att kännas, ungefär som igår, helt oväntat, på kvällen, rätt sent, bara ett välbekant möte mellan jämlikar som förstår, som ser, som vill varandra väl, och jag kan vänta i hundra år om det behövs eller så har jag redan mött honom. Men jag vet inte vem han är. Men när telefonen ringer klockan tio på kvällen så svarar jag inte utan jag tänker på Italien och jag tänker på poesikvällar runt om i stan och jag tänker på vem jag är.