Och det var ungefär precis ett år sedan jag gick omkring på stan med den här låten hela tiden i öronen och jag var ganska vilsen och förvirrad den där vårvintern efter ett uppbrott, fast ändå ganska säker på att jag var på väg, men vad är rätt väg? Och det var då jag mötte någon som fick mig att inse att det faktiskt är möjligt att stå för någonting, högt, klart och tydligt men ändå med en enorm ödmjukhet och kärlek till omvärlden mitt i tvärsäkerheten, en sådan kärlek till omvärlden, både djur, natur och människor, en sådan vänlighet och vilja att göra någonting för att hjälpa - oss alla, är ovanligt, en sådan vän, en sådan människa är ovanlig. Och jag log lite och sa: - Vad kan man göra då? Och han sa: - Tja, man kan skriva en bok till exempel.
Vilket är precis det jag håller på med.
torsdag 26 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar