Vi som vägrar mediciner

Två intressanta blogginlägg apropå anti-depressiva mediciner, Aguelis poäng om vad som sipprar ut i vårt vatten, och den här eko-bloggens intressanta inlägg om hur det kan vara skadligt att dämpa depression med medicin (obs gäller självklart inte i allvarliga fall av självmordsbenägnehet osv), istället för att lyssna på kroppens signaler om att något i ens livssituation är fel, för stressigt, för ohållbart, bara fel på något sätt. I alla fall lättare depressioner och nedstämdhet kan vara viktiga väckarklockor och sporra till avgörande förändringar, uppbrott, livsstilsförändringar, yrkesförändringar osv. Ungefär samma tankegångar som varför det inte är bra att bota minsta lilla bakterieinfektion med penicillin. Det är ett faktum attt barn av idag är exceptionellt resistenta mot penicillin, pga överdriven användning. Blir det likadant med psykofarmaka? Alla som någon gång varit i kontakt med sjukvården ifråga om problem med nedstämdhet eller depression vet vilken massiv propaganda-verksamhet som pågår gällande medicinering. Är detta det nya opium för folket, efter att religion och Tv spelat ut sin roll?