Roligt hos barnmorskan

Jag går på ny kontroll i den nya staden och får upprepa allting jag redan sagt för det går tydligen inte att överföra mina fakta och uttalanden via datorn mellan två landsting, gud nej, absolut inte. Allt måste knapppas in igen och jag måste svara på frågor:
- Är det första barnet?
- Nej tredje.
- Ny pappa?
- Ja.
- Hans första?
- Eh, nej, fjärde.
- Är du fullt frisk?
- Ja, fysiskt.
(Hon ler)
- Yrke?
- Forskare.
- Mannens yrke?
Jag blir helt tyst och inser att jag inte har någon aning. Jag vet vilket företag han jobbar på och jag vet ungefär på vilken position i företagshierarkin han sitter men yrke? Titel? Det har jag ingen aning om.
- Vänta jag ska fråga, säger jag och skickar ett sms till mannen som sitter i big business möte i Stockholm. "Vad har du för yrke?" Jag vet att jag kommer få svar snabbt och medan jag väntar säger jag till barnmorskan:
- Jag tror att han har ett jobb för han går ju iväg varje morgon.
Hon skrattar och jag tänker på den där sanna historien jag hörde talas om det var om en man i Frankrike som gick till jobbet varje dag men han hade inget jobb att gå till, han bara lurade familjen (och sig själv).
- Men du vet inte vad han gör? frågar hon. Och jag tänker att jag borde ha lyssnat eller också har jag faktiskt aldrig frågat honom. Vem bryr sig? Vet han vad jag forskar om? Knappast. När han ska beskriva mitt jobb för folk stapplar han lika mycket på orden som jag gör nu. De enda jobb jag förstår är lärare, forskare, författare, konstnär, musiker, läkare, skådespelare. Allt annat är obegripligt och ointressant.
- Nej jag vet faktiskt inte. Men det är säkert nåt bra!
Barnmorskan skrattar och säger förtjust:
- Så du tog honom ändå!
-Ja, jag tog honom för hans personlighet!
Svaret kommer via sms med titel och tillägget "men det är för pinsamt älskling" och jag läser upp hela sms: et och barnmorskan skriver in hans titel i journalen fast hon säger:- Ja, det håller jag med om.
Och jag tycker att hon är överraskande rolig.