Into the wild

Forskning kring animal studies kommer från alla möjliga fält, inklusive mitt eget, litteratur. Det intressanta med ett sånt här nytt område, som ursprungligen kommer från djurrättsaktivism, är att det finns en stor frihet i att definiera och fastställa termer och gränser. När något är nytt finns det inte så mycket regler, men samtidigt ställer det högre krav på noggrannhet: jag har inga förebilder (i Sverige, i alla fall som jag känner till), inga mallar för min forskning, bara en slingrande, ojämn väg att gå. Det gäller att se upp för stumbling blocks och enkla fällor. Det finns två sidor av djurrättsaktivism, den ena uppenbara är den som motsätter sig all objektifiering av djur och vår vana att positionera oss som högre stående. Veganer som släpper ut minkar och inte bär skinnkläder till exempel. Den akademiska sidan av animal studies sysslar med att försöka analysera och förstå hur anthropomorphisering (att tro att djur tänker och känner precis som vi) kan leda till missförstånd och objektifiering trots goda intentioner. I Werner Herzogs dokumentär Grizzly Man trodde Timothy Treadmill att han var en del av björnarnas samhälle, eftersom han levde med dem, att han förstod dem som en jämlike. Tills han blev uppäten av en björn. Så frågan kvarstår: Vad är ett djur? Och hur skiljer de sig från oss? Kan man överhuvudtaget dra en gräns mellan just djur och människor?