När flytten var på gång i våras sa barnens lärare och fritidsledare till mig att inte oroa mig för kidsen: - Du har ju så starka barn, sa de. Starka barn, tänkte jag, jaha vad bra. Och nu, fyra dagar in i det nya officiella livet på annan ort med nymålade väggar och okända grusvägar att cykla på och lådor som kommer att ta flera månader att packa upp, visar det sig att de hade rätt: Mina barn är aldrig hemma, de har fullt upp med nya kompisar, översovningar, badutflykter och fotbollsträningar. Mannen skojar: - Har dina barn flyttat in nu? - Ja, säger jag och han säger: - Men var är de då?
Starka barn, ja, det stämmer nog.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar