Plötsligt

Min snälla granne hämtar min bil och lämnar in den på verkstan åt mig och han säger med medlidande i rösten: -Då blir du sittande här utan bil idag. Jag rycker på axlarna och säger skämtsamt: -Det är lugnt, jag kan skriva på Romanen. Jag kan BÖRJA på romanen! Grannen skrattar och jag går in i huset och lägger ner lilla la luna i babygymet och sätter mig vid datorn som står på köksbordet. Jag tittar ut genom fönstet, det är kallt och mulet därutanför, molnen hänger gråa över havet fastän det är maj. Jag har inte duschat, inte borstat håret, inte klätt på mig än. Öppnar ett nytt dokument. I ren uttråkning och bara för att jag inte står ut med min egen sysslolöshet skriver jag i ett rasande tempo, så att handen värker, lilla la luna somnar i babygymet, jag bär upp henne till sängen, går ner igen och fortsätter skriva. Nu jävlar.