måndag 12 april 2010
Symbios
Att leva så nära och tätt inpå, vi gör allting tillsammans, allting ihop, men varför är det bara jag som känner behovet ibland av att bryta mig loss, göra något ensam, bara vara ensam, och så länge jag inte kan tillåta mig själv att kräva det rummet utan skuldkänslor, så kommer jag inte heller att kunna unna honom någon frihet, vare sig han vill ha den eller inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dåligt samvete är verkligen bara dåligt. För glädje, närhet och det där man är rädd att sabba när man får dåligt samvete. Din man kanske inte behöver någon egen tid, eller så ser du inte den tid han tar sig. Eller så behöver han något annat som du inte avundas honom och som du ger honom utan att ens tänka på det.
SvaraRaderaHär sitter jag på ett hotellrum och har smakat whiskey som jag aldrig dricker och kaffe som jag blir alldeles för pigg av. Ingen kommer att knacka på här om stället inte brinner ner eller jag försover mig å det gruvligaste. Här snackar vi egen tid!