Big kids

Som om det krävdes att jag fick en ny bebis för att jag skulle börja se på mina äldsta barn som så stora som de faktiskt är. Sonen och hans kompis diskuterar winnerbäck-texter med mig och skämtar och skrattar som riktiga människor i bilen hem från fotbollsmatchen och dottern är på konst-verkstad i stan och när jag hämtar henne kommer ledaren, konstnären, en stor man med mycket skägg naturligtvis, fram till mig och öser beröm över mini-gaias konstnärliga talanger och säger att henne kommer han säkert se mer av i framtiden. Och Mini-gaia och jag sitter i cafeet på museet sedan och hon äter pannkakor och jag dricker latte och jag ser på henne på ett nytt sätt när vi diskuterar färger och former och poetiska namn på tavlor och i mitt knä sitter lilla la luna och bara slukar sin flaska. En fotbollsstjärna, en konstnär och så den lättaste bebisen i universum.