Skrik och panik

Efter en shoppingtur med en väninna på Santana Row, startar inte bilen. Jag ser väninnans bil glida ut ur parkeringshuset men hon svarar inte på mobilen. I panik ringer jag min man och gråter och skriker i panik, vilken skitbil du har köpt vad är det för mening att ha en Lexus om den inte startar, bullshit, bullshit, han säger Jag kommer, och det är faktiskt ingen skitbil, skärp dig nu och jag slänger på luren och äter mina nötter och aprikoser och matar lilla la luna med en burk och tänker att det är ju faktiskt inte en svensk landsväg i snö och rusk, jag sitter i ett parkeringshus en torsdageftermiddag på en av silicon valleys lyxgator, jag kan gå ner och shoppa på Louis Vitton (skulle aldrig få för mig men hypotetiskt) eller äta musslor på den franska bistron jag brukar äta lunch på, och jag tar mig samman och tänker att den här paniken när saker inte går som jag planerat, den skulle jag faktiskt kunna jobba lite på...