tisdag 17 augusti 2010
Ensamheten
lockar mig alltid. Att bara vara i tystnad är något jag ständigt behöver och längtar efter. Min man är inte sån och han förstår det inte. För honom är ensamheten något han till varje pris försöker undvika. Våra vanligaste bråk går ut på att jag försöker smita undan, vara ensam, vara ifred. Läsa, skriva, tänka. Oh jag vet att jag inte är lätt att leva med, men om jag inte får skriva-och läsa, då blir jag galen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar