Kvinnor

I Marias blogg läser jag ett intressant inlägg om kvinnors kraft och betydelsen av den energi man får av andra kvinnor i sin omgivning, och hur viktig den där kraften är, hur viktigt det är att inte glömma bort behovet av vänskap och identifikation, även om man har en underbar relation med världens mest fantastiska man. Av Maria, Sara och Angela inspireras jag till att ta emot den där kraften, att prioritera sig själv ibland, framför barn och familj och arbete. Att boka in den där lunchen, middagen, bokcirkeln, pubrundan med sina kvinnliga vänner. Att tillåta sig att behöva den där kraften och värdera den högt. Alltid, överallt behöver jag kvinnors stöd. Som idag på seminariet när jag kände en sådan innerlig välvilja och ambition attt uppmuntra från de forskare, alla kvinnor, som kommit längre än jag i sin karriär, professorer och docenter och lektorer, som tog sig tid och la ner sin energi på att stötta och uppmuntra, ge goda råd. Som professorn sa: Det här angår mig, jag är glad att någon tar sig an det här ämnet här hos oss!
Vilken lycka, vilken tacksamhet, vilken oerhörd trygghetskänsla att vara den som inspirerar och som kan inspireras av andra. Så trots att jag mådde fysiskt illa av nervositet innan mötet startade, gick jag därifrån med ett upphöjt lugn och en stark tro på mig själv, igen. Och i mötena med vännerna, finner jag tröst och uppmuntran i mina privata relationer, till barnen, i kärlek, i vardagen. Människor som kan glädjas åt mig, med mig, reflektera och spegla mig. Tack alla!