måndag 13 december 2010

Som vanligt

är det Linna som bäst beskriver en vettig vinkel på ett intelligent vis. Och det här är ett av de många ämnen som jag skulle vilja diskutera med någon, men man måste vara försiktig för det här med Julian Assange och det här med den påstådda muslimska självmordsbombaren i Sverige drar till sig förhastade generaliseringar och snabbt framslängda åsikter. Och jag läser med bestörtning hur en ung man skriver om allt som sker med extremt högerpositionerade ståndpunkter och jag läser Jan Guilluo och jag vet ju vad jag tycker och jag vet var jag står men hur kan det vara att folk kan framhärda i sina självklara positioner och hur kan det vara att jag blir så matt och samtidigt så nedstämd och jag känner att jag borde vara någon annanstans, kanske i en skola, kanske skriva nånstans där folk verkligen läser, och tankarna snurrar och från ingenstans dyker Agueli upp igen och vill bli min vän på facebook och han är ute ur fängelset och jag är på andra sidan jorden och jorden bara snurrar och snurrar som vanligt. Och jag borde stå på barrikaderna och jag borde vara anarkist men jag har tre barn och det fjärde på väg och jag gör så gott jag kan och som jag sa en gång till Jonatan, jag håller med dig om så mycket men jag behöver min elektricitet och han skrattade, men ibland känns det som om hela mitt liv just nu är som en enda lång semester, från något viktigarè

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar