Mat

Mannen säger att nu i mitt nya tillstånd som gravid i femte månaden äter jag som en normal människa. Det är sant men jag känner mig som ett matvrak. Förut åt jag ju som en anorektiker så skillnaden är markant. Såhär upptäckte jag att jag var gravid, förmodligen: Jag var bortrest på konferens utomlands och kom till hotellet på kvällen vrålhungrig, restaurangen var stängd. I regn och mörker gav jag mig ut på gatorna och dissade affär efter affär där de bara hade sallader och mackor, i vanliga fall fullt tillräckligt som kvällsmat halvtio på kvällen. Till slut stegade jag in på en kinarestaurant, beställde en rejäl portion med kinamat och gick direkt till hotellet och åt allt framför TV:n. Mannen ringde och jag berättade om vad jag fått för frukost, fika och lunch på konferensen: -Pastasalladen till lunch var värdelös, jag blev inte ett dugg mätt, berättade jag och sedan pratade jag om vad jag trodde att vi skulle få för mat nästa dag. Mannen sa: -Det var väldigt vad allt kretsar kring mat....Du tror inte att du är med barn i alla fall? (jag förnekade detta länge in i det sista för att få dricka vin så länge som möjligt). -Nejdå, det vet man inte, sa jag. Mannen frågade:- Hur gick ditt föredrag på konferensen? Jag svarar: -Jodå, det gick bra, fast kaffet var inget vidare och det var inga goda kakor heller.